Snus och Hälsa

Lite fakta om
Snus och hälsa

Det finns mycket att säga om svenskt snus och dess inflytande ur ett folkhälsoperspektiv, främst som ett mer hälsosamt alternativ till rökning.

Allt fler nya forskningsstudier, angående de positiva hälsofördelarna av det unika svenska snuset, har på senare tid lyfts fram i media och genom olika intresseorganisationer.

Samtidigt ökar det internationella intresset för det svenska snuset starkt, framförallt som ett hälsosammare tobaksalternativ till rökning och de stora folkhälsorelaterade skadeverkningar som rökningen medför.

Snus är idag det vanligaste hjälpmedlet för att sluta röka i både Sverige och Norge.

Svenskt snus innehåller i varierande halter nikotin. Nikotinets farmakologiska effekter på det centrala nervsystemet är sedan länge väldokumenterade och i studier framgår det att nikotin, såväl som dess metaboliter, inte orsakar cancer hos människor (A). Allt nikotinbruk är dock beroendeframkallande, även ersättningsmedel som nikotintuggummi och plåster.

Snus är idag det vanligaste hjälpmedlet för att sluta röka i både Sverige och Norge. Det finns därför medicinska forskare som menar att svenskt snus har en betydande positiv effekt för folkhälsan. Detta är bevisligen märkbart just i skandinaviska länder som Sverige och Norge, som idag har fler snusare än rökare.

Ett exempel på det, som i sammanhanget ofta anses värt att nämna, är att Sverige har den lägsta förekomsten av lungcancer i Europa, enligt världshälsoorganisationen WHO, trots det faktum att antalet totala tobaksanvändare står i paritet till övriga länder.

Detta är främst tack vare att det svenska snuset, som framställs i en process liknande pastörisering, innehåller mycket låga värden av TSNA (Tobaksspecifika Nitrosaminer), vilka utgör den främsta gruppen av cancerframkallande ämnen i tobak, samt att leveransen av nikotin inte sker via skadlig rök genom luftrören och ner till lungorna.

Såväl nya vetenskapliga studier som granskande analyser av tidigare vetenskapliga undersökningar har påvisat en brist på bevis för att sammankoppla just svenskt snus till sådana medicinska sjukdomstillstånd som vanligtvis anses orsakas av annan slags tobaksanvändning, främst rökning, såsom lungcancer, hjärt-kärlsjukdomar, stroke, samt sjukdomar och infektioner i andningsorganen (WHO 2014).

Användningen av svenskt snus medför dessutom inte några sekundära eller perifera skador för omgivningen, såsom passiv tobaksrökning länge har konstaterats göra. U.S. Department of Health and Human Services slog 2014 fast att även passiv rökning ökar risken för exempelvis lungcancer och hjärt-kärlsjukdom, bland såväl vuxna som barn. Det är också etablerat att tobaksrök i förhållande till graviditet bland annat ökar risken för hämmad fostertillväxt, låg födelsevikt och för tidig födsel hos barnet. Gravida kvinnor rekommenderas dock att avstå ifrån allt slags nikotinbruk.



För ytterligare läsning om Snus och Hälsa, vänligen se följande rapporter i PDF-format:

Swedish Snus Report October (121 kB – på engelska)
Environ – Review of the Scientific Literature on Snus (1,5 MB – engelska)

Några myter och fakta

”INGET SAMBAND TILL HUVUD- OCH HALSCANCER”

Intervju, maj 2020:

”En stor andel, kanske upp till 20 %, av den svenska befolkningen använder svenskt snus regelbundet. Det återstår fortfarande att skönja någon koppling mellan huvud och halscancerpatienter, där vi kan se ett direkt samband mellan användandet av svenskt snus och cancer. Jag känner också till ett flertal vetenskapliga studier… där man har försökt att etablera samband mellan huvud och halscancer och svenskt snus och slutsatsen har alltid blivit att de inte kan finna någon sådan koppling.”

Dr. Thomas Westin, docent, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Sverige, tidigare klinikchef för Huvud- och halscancerenheten, Royal Hallamsire Hospital, UK.

”RISKHYPOTESER SAKNAR TROVÄRDIGHET”

Dagens Medicin, den 26 maj 2012:

”Från ett molekylärbiologiskt perspektiv saknar således hypotesen att svenskt snus utgör en betydelsefull cancerrisk biologisk trovärdighet. En nyligen genomförd samlad analys av samtliga epidemiologiska studier på området ger stöd för denna slutsats.”

Professor Robert Nilsson, Institutionen för genetik, mikrobiologi och toxikologi, Stockholms universitet, Sverige.

”RÖKNINGEN ÄR BOVEN”

Dagens Medicin den 24 mars 2016:

”Vi kan konstatera att nikotin i sig själv troligen inte utgör någon större hälsofara. Det är rökningen som är boven när det gäller kroniskt obstruktiv lungsjukdom och lungcancer.”

Dr. Stefan Willers, överläkare, docent lung- och allergienheten, VO Hjärt- och lungmedicin, Lunds universitet, Skånes universitetssjukhus, Sverige.

”INGET SAMBAND TILL MUN- OCH STRUPCANCER”

The Lancet, 16 september 2017:

I september 2017 publicerades i den ansedda medicinska tidskriften The Lancet en omfattande metastudie (B). Studien med namnet ”The Global Burden of Disease Study” (GBD) är en systematisk analys och innefattar publicerad forskning under åren 1990–2016. Med avseende på svenskt snus sammanfattas studiens vetenskapliga slutsatser enligt följande: ”Det finns tillräckliga bevis för att tuggtobak och andra produkter med liknande toxicitet orsakar överdriven risk för mun- och cancer i matstrupen, medan befintlig bevisning inte stödjer någon belastning för snus eller liknande rökfria tobaksvaror.”

Klicka här för att läsa studien online. (Endast på engelska)

”SNUS ÄR BRA FÖR FOLKHÄLSAN”

Aftonbladet den 29 september 2013:

Forskarvärlden är överens om att svenskt snus är mindre skadligt än andra tobaksprodukter. I en artikel i den internationella tidskriften Drugs and Alcohol Today för forskningsledaren Dr. Karl Erik Lund vid Statens institutt for rusmiddelforskning (SIRUS) i Norge fram nya rön.

– Vi har studerat snusets inverkan på folkhälsan under många år. Nu kan vi konstatera att snus ger tydliga vinster för befolkningens hälsostatus. Och det här gäller också för Sverige, säger Dr. Karl Erik Lund till Aftonbladet. Enligt forskningsrapporten har snusandet inte lett till dubbelberoende, att människor både röker och snusar. Konsekvensen av antisnuslobbyns verksamhet kan enligt Dr. Karl Erik Lund vara livsfarlig.

– Fokuseringen på ett tobaksfritt samhälle kan stå i vägen för att använda snus som ett skadereducerande medel. Hur många liv som vunnits tack vare snuset kan vi inte säga men allt talar för att snus är positivt för folkhälsan, säger Dr. Karl Erik Lund.

”The Swedish Experience”

Inom ramarna för internationell forskning om tobakskonsumtion finns det en uttryckligt vedertagen paradox som i forskarvärlden är känd som ”The Swedish Experience”.

Enligt den multinationella svenska snustillverkaren Swedish Match handlar det hela om det statistiska faktum som gör gällande att ”risken för en man att dö i en tobaksrelaterad sjukdom är mindre i Sverige än i något annat europeiskt land, trots att tobakskonsumtionen ligger på en jämförbar nivå med andra länder i Europa, räknat i kilomängd.”

The Swedish Experience med stor sannolikhet förklaras av att det unika svenska snuset utgör en stor del av skandinaviska mäns tobakskonsumtion, trots att den totala tobakskonsumtionen i Sverige på ett ungefär är densamma som i andra jämförbara länder.

Den stora skillnaden ligger alltså i det faktum att svenska män inte röker i samma omfattning, utan istället nyttjar snus. Statistik framtagen av Swedish Match visar dessutom på att andelen svenska män som snusar uppgår till 18%, samtidigt som andelen dagliga rökare bland svenska män uppgår till 10%, vilket dessutom är det lägsta antalet i Europa.

Som tidigare konstaterats resulterar detta i ett mycket lågt antal tobaksrelaterade sjukdomar och därmed även en mycket låg rökrelaterad dödlighet bland svenska män. ”Detta unika förhållande finns dokumenterat i ett stort antal epidemiologiska studier som bland annat visar att Sverige har den lägsta risken för lungcancer i industriländerna.”

Enligt The Swedish Experience kan snusning förvisso inte helt friskrivas från negativa hälsoeffekter, men forskningsresultaten har visat att hälsoriskerna är betydligt lägre vid snusning än vid rökning.

De exemplifierar dessa resultat med följande fakta om snusning:

In 2011, 10% of all adult Swedish men smoked on a daily basis. The corresponding number in Norway was 19%, Denmark 22% and the average for Europe was 32%, according to a survey of 2010 (1).
In 2011, 18% of all adult Swedish men used Swedish snus on a daily basis, in Norway the corresponding number was 12% and in Denmark 1,5% used some sort of smoke free tobacco product regularly (1).
In 2011, 12% of all adult Swedish women smoked on a daily basis. The corresponding number in Norway was 19%, Denmark 22% and the average for Europe was 21%, according to a survey of 2010 (1).
In 2011, 3% of all adult Swedish women used Swedish snus on a daily basis, in Norway the corresponding number was under 2% and in Denmark 0,2% used some sort of smoke free tobacco product regularly (1).
In 1997, Sweden was the first country in the world to reach WHO’s goal for the years 2000, where the proportion of adult smokers would be below 20% (3). The second country in Europe to achieve this goal was Iceland in 2005, which as a Scandinavian country also have long tradition of using smokeless tobacco.
In the year 2000, 10% of the mortality rate amongst Swedish men were smoking related, which was the lowest rate in Europe. The average rate within the EU 25 was 23% (4).
Women in Sweden had the same mortality rate as the average rate within the EU 25 by the year 2000; 7% of the mortality rate was smoking related (4).
In the year 2000, the risk for a 35 year old male to die from a smoking related disease before the age of 70 was 3% in Sweden, comparable to 5% in Norway, 8% in Denmark and 9% in average for the EU 25 (4).
The incidence for lung cancer amongst Swedish men has been reduced during the last 20 years. Swedish women, however, showed an increasing trend within lung cancer statistics (5).
In two epidemiological studies conducted in Sweden, no connection could be shown between the use of Swedish snus and cancer to the mouth (6,7).
In two epidemiological studies concerning stomach cancer and throat cancer, no connection between Swedish snus and any of these two types of cancer could be shown (8,9).
The mortality rate of cancer is not elevated among Swedish snus users (10).
The risk of suffering cardiac arrest is not elevated among Swedish snus users (11).
In a study comprehending Swedish snus users the scientists did not find any significant increase to diastolic blood pressure, concentration of hemoglobin, white blood cell counts, serum cholesterol or triglyceride levels. These results contrasts the results from corresponding studies of cigarette smokers (12).

Referenser:

A. Adlkofer, F.X. 1995. Involvement of nicotine and its metabolites in the pathology of smoking-related diseases: Facts and hypothesis. In: P.B.S. Clarke, M. Quik, F. Adlkofer. & K. Thurau (Eds.), Advances in Pharmacological Sciences, Effects of Nicotine on Biological Systems II. (pp. 17-25). Basel, Boston, Berlin: Birkhäuser Verlag.

B. ”Global, regional, and national comparative risk assessment of 84 behavioural, environmental and occupational, and metabolic risks or clusters of risks, 1990–2016: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2016”.

1. Sverige: Statens Folkhälsoinstitut. Norge: Sosial- og helsedirektoratet. Danmark: Sundhedsstyrelsen. Europa (EU 25+ Island, Norge och Schweiz): The European Tobacco Control Report 2007. WHO Regional Office for Europe.

2. Folkhälsa. Lägesrapport 2005, sid 24-25. Socialstyrelsen

3. Tobacco Statistics 1970-1999. Statistical Report 2000-09-18, VECA HB Statistical Bureau, p. 12.

4. Peto, R.; Lopez, AD.; Boreham, J.; Thun, M.; Heath, C. Mortality from smoking in developed countries 1950-2000 (2nd edition). Oxford, Oxford University Press; 2003. Updated in June 2006.

5. Swedish Cancer Registry, 1998.

6. Lewin, F., Norell, S.E., Johansson, H., Gustavsson, P., Wennerberg, J., Björklund, A., Rutqvist, L.E. Smoking tobacco, oral snuff, and alcohol in the etiology of squamous cell carcinoma of the head and neck. Cancer, 82, 1367-75 (1998).

7. Schildt, E.-B., Eriksson, M., Hardell, L., Magnusson, A. Oral snuff, smoking habits and alcohol consumption in relation to oral cancer in a Swedish case-control study. Int. J. Cancer, 77, 341-6 (1998).

8. Ye, W., Ekström, A.M., Hansson, L.-E., Bergström, R., Nyrén, O. Tobacco, alcohol and the risk of gastric cancer by sub-site and histologic type. Int. J. Cancer, 83, 223-9 (1999).

9. Lagergren, J., Bergström, R., Lindgren, A., Nyrén, O. The role of tobacco, snuff and alcohol use in the aetiology of cancer of the oesophagus and gastric cardia. Int. J. Cancer, 85, 340-6 (2000).

10. Bolinder, G., Alfredsson, L., Englund, A., de Faire, U. Smokeless tobacco and increased cardiovascular mortality among Swedish construction workers. Am. J. Public Health, 84, 399-404 (1994).

11. Huhtasaari, F., Lundberg, V., Eliasson, M., Janlert, U., Asplund, K. Smokeless tobacco as a possible risk factor for myocardial infarction: A population-based study in middle-aged men. J. Am. Coll. Cardiol., 34, 1784-90 (1999).

12. Eliasson, M., Lundblad, D., Hägg, E. Cardiovascular risk factors in young snuff-users and cigarette smokers. J. Int. Med., 230, 17-22 (1991).